Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Syftet med studien Àr att undersöka huruvida Self-Determination Theory kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anstÀllda pÄ Företaget X. Enligt Self-Determination Theory rÄder ett samband mellan tillfredsstÀllelsen av basbehoven; autonomi, kompetens och slÀktskap i arbetsmiljön och motivationstypen hos individen. TillfredsstÀllelse av basbehoven frÀmjar autonom motivation framför kontrollerad motivation och genererar antingen internalisering av yttre motivation och/eller bibehÄllande av den inre motivationen. För att undersöka sambandet mellan variablerna genomfördes en enkÀtundersökning med bÄde anstÀllda i ledande och icke-ledande position. EnkÀtens resultat visar att basbehoven Àr tillfredsstÀllda och att motivationstypen Àr av karaktÀren inre motivation respektive hög grad av internaliserad motivation.

Sammanfattning saknas..

Denna studie syftar att i relation till governance-perspektivet granska forskares argumentation kring reglering avgeoengineering. Detta för att utlÀsa om den reglering som forskare argumenterar för kan vÀntas vara effektiv nÀrklimatfrÄgor styrs allt mer integrerat frÄn samhÀllet.Geoengineering Àr samlingsnamnet för tekniker som Äterbalanserar klimatet för att motverka klimatförÀndringar.Teknikerna innebÀr stora risker dÄ kunskapen idag Àr liten om effekter frÄn anvÀndning. I dagslÀget finns inte hellernÄgon direkt reglering av geoengineeringteknikerna, endast nÄgra tekniker regleras till viss del av internationella avtalfrÄn FN. Detta framhÀvs som ett starkt argument av flertalet forskare för varför reglering Àr nödvÀndigt att utforma.Att en enskild aktör, eller en begrÀnsad grupp aktörer kan anvÀnda teknikerna utan samtycke frÄn andra staterpresenteras som ytterligare ett argument till varför reglering Àr nödvÀndigt.Hur forskarna menar att regleringen bör utformas för största effekt varierar, men överens Àr de om att i slutÀndankrÀvs en internationell reglering, dÄ effekterna frÄn teknikerna Àr globala. En sÄdan utformning Àr inte helt förenlig medgovernance-perspektivet som syftar till en styrning som Àr integrerad i samhÀllet och inte som bindande internationellaavtal som integreras i politiken inom staterna.

Syftet med föreliggande studie var att inom idrottskontexten studera samband mellan idrottares upplevelser av de olika ledarskapsstilarna (1) transformativt, (2) konventionellt och (3) lÄt-gÄ med olika motivationsinriktningar inom SjÀlvbestÀmmandeteorin (SDT). I studien deltog 117 handbolls- och fotbollsspelare i Äldrarna 16-33 Är (M = 19.17, SD = 3.61). Deltagarna besvarade enkÀter bestÄende av Sport Motivation Scale-II (SMS-II) för att mÀta motivationsinriktning, Transformational Teaching Questionnaire (TTQ) för att mÀta upplevt transformativt ledarskap samt delar av Developmental Leadership Questionnaire (DLQ) vilket avsÄg att mÀta upplevt konventionellt ledarskap och lÄt-gÄ ledarskap. Resultaten visade att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt transformativt ledarskap och inre motivation samt yttre sjÀlvbestÀmmande motivation (identifierad reglering och integrerad reglering). Vidare visades att det fanns statistiskt signifikant samband mellan upplevt konventionellt ledarskap och ickesjÀlvbestÀmmande motivation (extern reglering och introjicerad reglering).

Alternativ splicing av pre-mRNA ger upphov till proteindiversitet. Histonmodifieringar kopplas till den alternativa splicingens reglering genom adaptorsystem som overfor den epigenetiska informationen direkt till splicingfaktorerna. De cis- agerande RNA- elementen pa exoner och introner med tillhorande trans- reglerande splicingfaktorer paverkas darfor direkt av specifika histonmodifieringar. En sammankopplande integrerad modell over en rad DNA- baserade processer foreslas. Denna komplexa modell ger en bild av interaktioner och paverkan mellan dessa delar.

PÄ 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen pÄverkas av yttre belöningar nÀr en individ ska utföra en uppgift. NÀr yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvÀndigt intresse för att nÄ ett högre mÄl) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Genom att studera ledares motivation och tillfredsstÀllelse i relation till motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) söktes stöd för undersökningens syfte och frÄgestÀllningar: hur respektive kön i ledarpositioner motiveras pÄ arbetsplatsen i förhÄllande SDT ? om de Àr sjÀlvbestÀmmande eller kontrollerade samt om det finns en relation mellan motivation och tillfredsstÀllelse. FrÄgeformulÀr besvarades av 48 mÀn och 93 kvinnor i olika ledarpositioner. Data analyserades i form av t-tester, ett Chi-Square-test, kategoriseringar samt ett berÀknande av Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale. Resultatet visade att den inre liksom den mest sjÀlvbestÀmmande och minst kontrollerade motivationstypen motiverade mest utifrÄn sjÀlvbestÀmmande profiler samt att det finns en relation mellan upplevelsen av motivation och tillfredsstÀllelse.

Syfte: Syftet Àr att studera statligt Àgda företags instÀllning till integrerad redovisning och <IR> ramverket som publicerades i december 2013. Vidare Àr syftet att undersöka vad företagen tror ligger till grund för behovet av ett nytt sÀtt att redovisa, samt fÄ en insikt i hur statligt Àgda företag ser pÄ en framtid för integrerad redovisning.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har anvÀnts för att besvara studiens syfte.Empiri: Empirin har samlats in via sju intervjuer med respondenter frÄn statligt Àgda företag. De företag som medverkat Àr PostNord, Samhall, Green Cargo, TeliaSonera, Svensk exportkredit, Swedfund och Almi.Slutsats: De statligt Àgda företag som deltagit i studien har en övergripande positiv instÀllning till integrerad redovisning och till <IR> ramverket. Företagen uppger att det funnits ett behov av att redovisa och förmedla en mer rÀttvisande bild av organisationen som helhet. Resultatet av studien visar vidare att <IR> ramverket innebÀr en del utmaningar och möjligheter samt att företagen tror pÄ en framtid för integrerad redovisning..

I och med att frÄgor rörande hÄllbar utveckling och hÄllbart företagande blivit allt mer aktuellt i dagens samhÀlle stÀlls allt högre krav pÄ företagen av deras intressenter. Detta har lett till att de flesta större företagen publicerar sÄ kallade hÄllbarhetsredovisningar dÀr de beskriver hur företaget arbetar med hÄllbarhet. PÄ senaste tiden har företag Àven börjat integrera sina hÄllbarhetsredovisningar i sina ordinarie finansiella Ärsredovisningar, sÄ kallade integrerade rapporteringar. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen om integrerad rapportering och dess för- respektive nackdelar. Den empiriska studien syftar till att ge en bild av vad olika företag anser om integrerad rapportering och hur de anvÀnder sig av den. Detta eftersom mÄnga företag inte riktigt vet vad integrerad rapportering egentligen innebÀr och dÀrför har svÄrt att tÀnka sig en implementering av den. Studien genomförs med hjÀlp av en jÀmförande fallstudie mellan tre stycken företag; Holmen, BillerudKorsnÀs och Sveaskog.

Titel: Integrerad rapportering ? Ett nytt sa?tt att rapportera Datum: 2014-06-03LÀrosÀte: Ma?lardalens ho?gskola, Va?stera?s Institution: Akademin fo?r ekonomi, samha?lle och teknik Kurs: Magisteruppsats i fo?retagsekonomi, 15 hpFörfattare: Dalida Kalifa & Awat Safari Handledare: Leif CarlssonNyckelord: Integrerad rapportering, IIRC, ha?llbarhetsredovising, finansiella rapporter och icke-finansiella rapporterExaminator: Cecilia LindhProblemformulering: - Vad inneba?r begreppet integrerad rapportering? - Vilka fo?rdelar respektive nackdelar finns det med integrerad rapportering? - Finns det ett behov av en integrerad rapportering, i sa? fall vad ligger bakom behovet?Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka vad begreppet integrerad rapportering inneba?r och vilka fo?rdelar respektive nackdelar en integrerad rapportering medfo?r. Vidare a?r syftet att underso?ka om det finns ett behov av en integrerad rapportering samt vad som ligger bakom detta eventuella behov.Metod: Metoden i studien a?r av en kvalitativ karakta?r med en deduktiv ansats. Prima?rdata har samlats in genom intervjuer med 16 respondenter.Slutsatser: De slutsatser som studien har kommit fram till a?r att en integrerad rapportering a?r ett fo?ra?ndrat synsa?tt da?r fo?retag ska sa?tta lika stort va?rde vid den finansiella och icke-finansiella informationen samt kopplingen mellan dessa.

Uppsatsen diskuterar huruvida en ökad reglering av fastighetsmÀklarbranschen kan hÀmma och skada effektiviteten pÄ mÀklarmarknaden. För att ge en bredare kontext som kan belysa frÄgestÀllningen har en översiktlig jÀmförelse gjorts mellan Sverige och England..

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jÀmförelse medhur de praktiker som sÀger sig arbeta med termen definierar och anvÀnder den. Vidare lyfter studien framde barriÀrer som stÄr framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet Àr att öka förstÄelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byrÄer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger Àven en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken anvÀnds pÄ en abstrakt snarare Àn en konkret nivÄ, och att barriÀrernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra omrÄden: revirtÀnkande, ekonomiskt system,mÀtbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien pÄ hur dessa barriÀrer kan vÀndas till möjligheter i syftetatt förbÀttra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsÀttningar, och pÄ sÄ sÀtt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumÀrke istÀllet för integrerad kommunikation.BegreppsvÀxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsÀttet pÄ ledningsnivÄ och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumÀrke, varumÀrkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumÀrke..

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, sÄ som idrottsförbund ellerskolor, Àr verksamheter som karaktÀriseras av resursmÀssig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,sÄ som att ha ÀganderÀtt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrÄn studier och teorierföreslÄs att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka om en ekonomisk reglering, pÄ en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förÀndrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie dÀr vi med hjÀlp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bÀsta fotbollsklubbar för att ta reda pÄ hur deraskostnadseffektivitet har pÄverkats av regleringen. Att mÀta kostnadseffektivitet gjordevi genom att anvÀnda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie pÄvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett nÄgon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sÀmre pÄ att vara effektiva med sina resurser.